Språket är lätt att läsa och man kan verkligen leva sig in i berättelsen.
Jag lånade faktiskt den här när jag var runt åtta nio år gammal och det är inte lätt att läsa
om ätstörningar då så jag orkade inte läsa den men efter att jag läst Farsta Fritt Fall lånade jag den på biblioteket och satte mig ner och läste.
Vilken hemsk bok! Den får en att tänka, hur det från början börjar med att Jenny får höra hur tjock hon är och att hon är så ful. Så när sommarlovet skriver hon ner ett superschema på hur hon ska bli smal och tillsammans med Betty på Decembergatan 10 sätter dom i sig all festmat dom dukar upp för att sedan kräkas upp det igen.
Till slut är Jenny så undernärd att hon knappt kan stå benen längre men fortfarande tycker hon att hon är för tjock, trots allas kommentarer och allas försök att hjälpa henne.
Ett tips att läsa, även om man inte gillar böcker om tjejer med ätstörningar, dom böckerna kan verkligen vara jobbiga men den här boken är faktiskt bra.
Riktigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar