torsdag 28 november 2013

Breaking News: Xpublishing vänder blad


Så här skrev XPUBLISHING igår. 

XPUBLISHING VÄNDER BLAD

Iblandtar våra vägar oväntade riktningar, och livet bortom vardagen gör sig påmint. IBLAND BARA MÅSTE MAN ta beslut som är svåra men rätt, på så vis att de är nödvändiga. Vi bakom X Publishing har kommit till en punkt där vi behöver tänka på hälsa och privatliv. Ett förlag av vårt slag kräver idag energi och full uppmärksamhet alla dagar på året, vilket kan bli en svårlöst ekvation när man även har annat än företaget att ta itu med. Vi har under hösten ställts inför nya utmaningar och två möjligheter: Att göra en anpassning av utgivningen och bli något annat än vad vi vill vara, eller att lägga ner. Så sett finns för oss bara ett val.

I skrivande stund pågår förhandlingar med intressenter om en möjlig överlåtelse av vår utgivning, eller andra för oss intressanta lösningar. Vi håller dörrarna öppna, detta med våra författarskap och titlar för ögonen. Vi har gott hopp om att hitta den bästa av möjliga lösningar.

Alla ni som någon gång och på något sätt har varit involverade i X Publishing och bidragit till att vi har fått uppleva några av våra livs bästa, mest lärorika, svindlande och minnesvärda år, ni som har lagt er genialitet, tillit och era manus i våra händer, ni som har hejat och uppmuntrat, listat ut vad vi vill åstadkomma: Från djupet av vårt hjärta, tack. Och alla ni som på ert egna vis kan komma att fortsätta i X-anda: Inget skulle göra oss gladare.

LÅT VARGARNA KOMMA.

Det här är förstår jättesorgligt, XPUBLISHING var ett av mina favoritförlag men vi hoppas på det bästa - att de en dag bläddrar tillbaka och fortsätter ge ut fler underbara böcker.

måndag 25 november 2013

Catching Fire - Filmrecension (Eller något liknande)



Katniss trodde att en vinst i Hungerspelen var lika med framgång, lycka och berömmelse, men istället skulle det bara leda till fruktan. Huvudstaden är inte nöjd med henne. Hennes prestationer på arenan har gjutit mod i rebellstyrkorna - och i takt med att upproret växer sig starkare, ökar också riskerna för Katniss och de hon älskar - inklusive Gale och Peeta som slåss om hennes gunst. Varje val hon gör får ödesdigra konsekvenser. Och det är då huvudstaden blottar sin slutgiltiga f
älla.
(Kopierat från SF)

Jag var helt otaggad och oförberedd när jag satte mig i biosstolen inför den stundande filmen, filmen som alla hade väntat så länge på. Catching Fire.
Biosalen var full på folk och av de 424 platserna var inte en enda ledig. Hela salen luktade popcorn, själv låg mina på golvet då jag bara några minuter innan ljuset släcktes tappade ut hälften.
Överallt hördes prat och skratt men plötsligt tystnar allt. Ridån drogs bort och filmen började.

Vi får se hur Katniss, eller vänta, hur var det nu?

Jag inser något förskräckligt, jag har glömt hela filmen. Jag minns inte hur den börjar, knappt filmens klimax och bara sista sekunden av slutet, den biten som fastnar på näthinnan innan eftertexterna börjar rulla.

Det jag minns är att de bredvid mig pratade hela filmen. Kommenterade varje scen, skrattade, frågade vad som skulle hända nu, pratade lite till och sedan lite till och sedan lite till.
Och lite till.
OCH LITE TILL.

Det jag också minns var att filmen var något så ruskigt sjukt bra.
Gale var som vanligt snygg, Peeta var tusen gånger snyggare och Katniss var snyggast och levererade lika mycket som vanligt.

En sak vet jag iallafall.

Jag måste se om den, snart. Nu.

För en sak minns jag.

Catching Fire är den kanske bästa filmen jag någonsin sett.
Kanske bättre än The Hunger Games tillochmed.
Kanske bättre än någon films jag förut sett.

Usch för bio-pratare.


Ursäkta språket men så här känner jag just nu.