Ett bra samarbete mellan Peter Pohl och Katarina Kieri

För Siri är Jakob vilsepojken och för Jakob är Siri fågelflickan.
Det känner inte varandra, har aldrig pratat med varandra, men ibland möts dom.
Oftast inte. Siri är en blyg tjej som håller sig undan alla idioter
och håller sig till sin bästa kompis Fatima. Siri har skilda föräldrar, en pappa som super men har lovat att sluta, typ tusen gånger och mamman som inte är någon mamma enligt Siri.

Jakob är nyinflyttad till Asplinge från Boden (min hemstad, fatta happy jag blev, speciellt när Jakob pratar om Boden ganska ofta) Även Jakob är ganska ensam och lever bara med sin mamma och en storebror, John, allt är inte direkt perfekt hemma, men han har iallafall Ida tjejen han gillar.

Jag måste säga att jag älskar den här boken.

Jag har lånat den på biblioteket förut och var lite skeptisk, tänkte
att den inte var så bra. Men nu när jag vann den av barnens polarbibliotek var jag ju förstås tvungen
att läsa den, och den var rysligt bra. Det finns ingen speciell handling, det är liksom ett helt vanligt liv.
Boken är skriven på ett jättebra sätt och jag vet inte vem jag ska gilla mest. Siri eller Jakob? Svårt...
I början var det lite krångligt att veta vilket kapitel som var vems eftersom det skiftar mellan de två huvudpersonerna men sedan förstod jag att varannat kapiel var Siris och varannat Jakobs.
Det var riktigt roligt att läsa om Boden och jag blev riktigt förvånad när det stod att han bodde där förut.
Skratt blev det också, ganska mycket. Jag kom på mig själv med att sitta och le ibland.
Jag behöver väl knappast säga det, men iallafall... Läs den.