torsdag 29 januari 2015

Bandet som inte får brista - Niklas Janz

-OBS! SPOILERVARNING!-
(Om du inte läst Tornrummets hemlighet)

Var du en av de få (eller många?) som precis som jag läste Tornrummets Hemlighet och undrade när i hela friden en uppföljare skulle komma? Frukta icket, för nu är den här!
Bara 7 år senare. (No hard feelings Herr Janz)

Bandet som inte får brista börjar där föregångaren tar slut, Miriam har precis räddat Milan men deras historia får inget lyckligt slut. Istället tvingas de båda att kasta sig in i drömmarnas värld, bokstavligen. Tillsammans tvingas de möta alla sorters fiender på sin resa till att hitta rätt väg tillbaka till den riktiga världen.

Den här boken är Lucid Dreaming, medvetandedrömmande. Den här boken är allt vad jag någonsin har velat uppnå men varit för rastlös för att prova. Gillar du Inception? Läs den här boken. Gillar du att drömma? Läs den här boken. Gillar du att sova? Läs den här boken. Gillar du att andas? Läs den här boken.
Skämt åsido.
När jag läste den första boken var jag runt 10 år, jag blev förälskad och lånade ut den till min bror. Han blev förälskad.
Så vi väntade på uppföljaren men som med allt annat så förlöpte tiden och sakta men säkert glömde vi bort det. Tills vi en dag plötsligt kom att tänka på den och tillsammans med vår kära vän Google så fick vi reda på att det hade släppts en uppföljare.
Det bar iväg till biblioteket och snart hade jag den äntligen i min hand. Det kändes overkligt, som att jag drömde.

Nu, 7 år efteråt har jag några böcker på nacken och jag märker att det har skadat mig. Jag har omedvetet blivit mer kritisk, nu räcker det inte längre med att berättelsen är bra, nu måste språket också vara bra. Vilket har lett till att det är färre böcker som blir utlästa och fler böcker som samlar damm.
Men inte den här.
Visst, helt ärligt så var inte språket det jag hade hoppats men jag märkte hur hela min kropp skrek efter boken när jag lagt den ifrån mig. Jag ville bara ha mer och snart fanns det inga sidor kvar. Men boken lämnade mig med en varm känsla i hela kroppen.

Det har varit 7 långa år men det har varit 7 år som har varit värda att vänta på.
Tack Niklas Janz för en underbar serie.

torsdag 20 november 2014

Avståndet Mellan - En Novellsamling

Väntan på ett rån. Och en kille på hembesök. En förälskad fabriksarbetare. En incidentrapport. En gatupoet. Kaffesump. Ett  telefonsamtal. En betraktare. Stora plastkassar fulla med tyg. En konsertcellist i Drömmandet. En docka. Fri vilja. En ofödd. En möhippa. En bror, en syster, en pappa. Ett brev hem. En smutsfläck. (Och en jacka.) En backpacker i främmande land. Köpa säng. Ett av dom patetiska sönderskurna indiekidsen som Henric de la Cour pratat om? Juliàn. Efter olyckan. Prostatacancer. Två flugor på en kebab. Den som väver världen. En hämnare utklädd till mumie. En skräckfylld IT-krasch. Två månar.
Och 24 författare: Gunnar Ardelius, Sara Bergmark Elfgren, Inti Chavez Perez, Kevin Frato, Anthony Grooms, Fabian Göranson, Ülkü Holago, Malin Isaksson, Tony Johansson, Anneli Jordahl, Jenny Jägerfeld, Mats Kempe, Johanna Koljonen, Katarina Kuick, Björk Mirjamsdotter, Charlotte Glaser Munch, Ubah Musse, Ingrid Olsson, Otto Rimfors, Ingelin Røssland, Mårten Sandén, Jessica Schiefauer, Erika Söderström och Johanna Thydell.
24 kapitel. 24 Författare.
Avståndet mellan är en novellsamling med en röd tråd som löper genom hela boken. Varje kapitel har en sak gemensamt: De utspelar sig på pendeltåget i Stockholm.
---
Men det fattade ju inte förstås jag. Jag läste inte ens baksidan av boken utan började bara läsa. Sida efter sida gick innan jag förstod att varje kapitel hade olika huvudkaraktärer. Wops. Detta har fått mig att inse att skillnaden mellan svenska författare är hårfin om den ens finns. Alltså fy, om alla skriver likadant vill jag nog aldrig läsa en enda bok igen.

Men det finns vissa som står ut, anonyma kapitel, kapitel på engelska, två på norska och det är det som ändå får mig att tycka om den här boken. Den är unik, annorlunda och dessutom är varje kapitel fristående, du kan bokstavligen slänga ifrån dig boken, plocka upp boken ett år senare och bara börja där du slutade. En perfekt bok för bussen, eller varför inte Pendeltåget i Stockholm? 

4/5 vargar. 

tisdag 18 november 2014

Bok-Till-Film-Tag

Såg den här på Bokugglan och tyckte att den såg rolig ut så bestämde mig för att också göra den.

Så här går det till: Varje person som blivit taggad får 7 filmatiseringar baserade på böcker som man sedan ska sätta en passande gif till baserat på vad man tycker om just den filmatiseringen. Filmerna kan vara sådana som är gamla, nya eller sådana som inte ens blivit släppta än (bara fantasin och förmågan att googla sätter gränserna!). Varje person som blivit taggad får sedan tagga 5 personer och ge dem 7 filmatiseringar. 

Cirkeln - Mats Strandberg och Sara Bergmark


Wallflower - Stephen Chbosky



The Maze Runner - James Dashner



Divergent - Veronica Roth



Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann - Jonas Johansson


Vill du också göra taggen?

Då ska du hitta passande gifs till följande titlar:

Sagan om ringen
The Vampire Academy
If I stay
The Hunger Games

söndag 26 oktober 2014

Confession Of A Bookaholic

Det är sant. Ibland, när jag har läst en riktigt dålig bok och är så arg att jag bara vill slita den i stycken så är det nästan precis så jag gör. Fast ännu värre.

Jag bränner boken.

Nu när jag "säger" det högt så inser jag hur bisarrt det är. Varför ger jag inte bara bort boken istället och låter någon annan plågas av eländet eller slänger den och låter den bli återvunnen till en ny bok? Jadu. Jag antar att det bor en liten pyroman i oss alla.

Dessa böcker har jag bränt (hittils):

Het - Åsa Anderberg Strollo mm.
Det borde finnas regler - Lina Arvidsson



Vilka böcker hade du egentligen velat se brinna? 

Tack och lov för boktaggar

När man inte har någonting att skriva eftersom att man inte hunnit läsa någonting så är det gode bra med någon som taggar. Tack så mycket Dolas Bokblogg för att du taggade mig i utmaningen Sisterhood of the World bloggers Award.

Så här går det till:





  1. Tacka bloggaren som nominerade dig, och länka till deras blogg
  2. Ha med Sisterhood of the World Blogger Award-loggan i ditt inlägg
  3. Svara på de 10 frågorna som du fått
  4. Nominera 10 andra bloggare och fråga dem 10 frågor

    1. Om du skulle få välja en karaktär du skulle leva resten av livet med och en karaktär som du skulle vara BFF med, vilka skulle det då bli? (Behöver inte vara från samma bok/serie)
    Leva med som i gifta sig? Isåfall... Warner från Rör mig inte! av Tahereh Mafi för att han är soldat, omtänksam, rolig och ja, helt perfekt helt enkelt
    2.
     
    En bok du önskar att du inte hade läst?Någon bok av Magnus Nordin, de är så himla snuskiga och det tycker jag är jobbigt.
    3.
    Vart vill du helst sitta och läsa nu i höstmörkretI soffan, framför brasan eller i sängen.
    4. En bokpryl du inte skulle kunna leva utan?
    Vad är en bokpryl? Haha...
    5. Nästa bok på din att-läsa-lista?
    Män som hatar kvinnor - Stieg Larsson
    6. Finaste omslaget i din bokhylla!
    Tror du verkligen att jag minns vad som står i min bokhylla? 

    7. Vilken bok kommer du ihåg att du läste när du var liten?
    Räv och Hare av Sylvia Vanden Heede, eller ja, mamma läste.
    8. Om någon frågade dig om vilken bok som borde filmatiseras här näst, vilken bok skulle du då säga?
    En man som heter Ove, Vargbröder eller Rör mig inte!
    9. Vilket/vilka bokcitat kommer du alltid att minnas?
    Det första citatet jag kommer att tänka på är: Jag gav mig av för att döda mannen jag älskade - Rose (The Vampire Academy)
    10. Standardfråga: Vad är det bästa med att bokblogga?
    Pengarna! Driver, kan man ens tjäna pengar på att bokblogga? Det bästa med att blogga är vännerna man får, böckerna man får läsa och att man tänker efter mer när man läst boken samt verkligen minns det man läst eftersom att man "tvingats" skriva om den.

    Jag taggar:

    Dig! 
    Och
    BokNea
    Photos And Books
    BokUgglan
    Aston
Jag ger dig följande frågor:

1. Vilken bokkaraktär/filmkaraktär känner du för att strypa?
2. Om du hade en superkraft, vad hade det då varit?
3. Vilken bok vill du bränna på bål?
4. Om du hade skrivit en bok, vilket förlag hade du då låtit publicera den?
5. Favoritbok?
6. Vem har du en crush på? (Från Bok eller Film)
7. Om du var högst uppsatt i hela världen just nu, vad hade du då ändrat?
8. Författare som du hade velat träffa?
9. Foppatofflor/Crocs - Ja/Nej?
10. Vilket djur hade du velat träffa vilt? 

lördag 4 oktober 2014

The Maze Runner - Filmen


Efter att ha läst boken kunde jag förstås inte låta bli att se filmen också så igår bar det av till biografen för att äntligen få se filmen som jag väntat på i flera månader.

The Maze Runner.

Här kan ni läsa om filmens handling.
Läs min recension på boken här.

Skådespelarna: 
Dylan O'Brian levererade bra som vanligt men resten var jag inte så imponerad av. Om man jämför med t.ex The Hunger Games där man får gåshud för att de är så duktiga så blir jag nästan ledsen för att The Maze Runner inte ens var i närheten av samma kvalité.

Storyn: 
Extra Large Movie Poster Image for The Maze RunnerVissa stunder av filmen var så långsamma att jag höll på att somna, ibland tog det förstås fart men då var det inte på det där vanliga sättet att man sitter på helspänn och är helt slukad av filmen, istället vandrade tankarna ofta över till annat och vissa stunder funderade jag på om jag skulle gå därifrån och strunta i filmen. Handlingen följde inte heller boken så bra vilket gjorde att man störde sig på småsaker.

Musiken:
Nä, när det skulle vara en seriös scen tyckte jag att den var löjlig för att musiken aldrig passade in, man kunde förutse mycket med hjälp av att lyssna på vad som spelades. Trist.

Karaktärerna:
Jag önskar att jag kan säga att jag fäste mig vid alla karaktärer men det är helt tvärtom, när folk dog så ryckte jag bara på axlarna, det berörde mig inte alls på det sätt som det borde ha gjort. Ingen av karaktärerna kändes särskilt djupa eller personliga, inte ens Thomas.

Effekterna:
Effekterna var för det mesta bra men det kändes ibland som om att man kunde se att Muren var animerad och i slutet av filmen kunde man definitivt se vad som var "verkligt" och vad som var animerat. "The Grievers" såg ut som gräshoppor och skrämde en inte. När karaktärerna blev jagade så satt man inte och hoppade upp i ner i stolen för att de skulle springa fortare, man kom som aldrig in i filmen riktigt som man t.ex gör i Taken.

Övrigt:
Vissa saker kunde man ifrågasätta i filmen, ibland fanns det ingen logik, det var osammanhängande scener och vissa saker som var viktiga i boken hade tagits bort helt.

Vad var bra?
Det som var bra i filmen var Dylan O´Brien. Det var också mycket action och om man inte läst boken så kan jag tänka mig att den här filmen är hur spännande som helst. Men för mig var det här ingen speciellt bra upplevelse. Jag hade förväntat mig mer men fick mindre. Den var bra men jag hade förväntat mig mer.



Filmen var okej

tisdag 30 september 2014

The Maze runner - I Dödens Labyrint (James Dashner

"Han började sitt nya liv stående, omgiven av kallt mörker och instängd, dammig luft."

Thomas börjar sitt liv i en låda. Det enda han vet är sitt egna namn och det faktumet att han verkar har slungats in i något som verkar vara ett hem för ungdomar. Ungdomar som bara har en sak gemensamt - ingen minns någonting av de liv de hade före de sattes i lådan och vaknade upp i en dunge omgiven av höga murar. Utanför murarna finns labyrinten. En labyrint som är full av monster, faror och kanske, kanske en väg ut.

Oh, vad jag var taggad på den här boken. Den verkade SÅ bra! Som ni kanske lyckats lista ut nu så var den inte bra. Det var ingenting fel på handlingen, tvärtom. Boken var en blandning av alla möjliga genrer, det var intressanta personer och den var riktigt spännande. Precis som en 5-stjärnig film ska vara. Som bok hade den också varit 5-stjärnig om det inte hade varit för att språket i boken (kanske var det bara en dålig översättning) var av det sämre laget. Det flöt inte på som det brukar göra i bra böcker utan man fick verkligen kämpa för att ta sig igenom boken. Tyvärr.

Alltså:

+Perfekt handling, en riktigt bra story, perfekt uppbyggd på alla sätt. Jag förstår verkligen varför de har valt att basera en film på den.
- Dåligt språk, det kändes som om att det var någonting som jag hade kunnat skriva.

Kanske är det annorlunda på engelska, hur känner ni som läst originalet?

2,5 vargar egentligen men storyn var verkligen fenomenal så den får en valp extra också.



Boken är även bioaktuell i Sverige, om du inte sett trailern än, gör det!
Kan filmen toppa The Hunger Games? Ja, det verkar nästan så...